Frukost ingår inte i hotellpriset här så vi fick börja med att lösa den biten. Det blev ett McDonaldsbesök efter fem veckors uppehåll från denna institution, som ju inte finns i vare sig Vietnam eller Kambodja. Därefter var vi redo att ge oss ut på stan. Efter att ha åkt skytrain plus båten Chao Phraya Express igår till Grand Palace, vilket tog nästan en timme, tog vi idag en tuktuk-taxi dit istället. Tuktuk är ganska billigt men vanlig taxi är ännu billigare så nu kommer vi sannolikt att bara åka det framöver. Det finns som sagt tunnelbana och skytrain här, men det är inte så utbyggt som man skulle kunna önska. Bangkok är en stor stad och det är inte så att det finns något specifikt centrum där det mesta är samlat utan allt är utspritt över många olika stadsdelar så man får åka runt en hel del.
Grand Palace är ett komplex av byggnader och ligger centralt i Bangkok. Det började byggas 1782 och användes fram till 1925 som kungligt residens. Idag bor kungen på annat håll men Grand Palace används fortfarande till officiella event och religiösa ceremonier. De många paviljongerna och hallarna är rikt dekorerade av guld och färger. Viktigaste delen av Grand Palace är ”Temple of the emerald Buddha”. I templet finns en ca 45 cm hög Buddha av jade och den är den viktigaste Buddhafiguren i hela Thailand. Buddhan är klädd i någon beklädnad av guld som byts tre gånger om året i en speciell ceremoni, och det är endast Thailands kung som får röra Buddhan och utföra bytet. Här på Grand Palace passade vi på att försöka skaffa oss lycka och framgång för framtiden genom att göra som thailändarna; en sak var att lägga pengar på några elefantstatyer vilket skulle ge tur och en annan var att doppa en lotusblomma i ett skål med vatten och skvätta över huvudet.
Inne i "Temple of the Emerald Buddha" är det fotograferingsförbud, men vid rätt vinkel och med tillräcklig zoom kunde man ändå fånga honom på bild utifrån templet.
Efter Grand Palace promenerade vi några hundra meter till nästa sevärdhet, Wat Po vilket också är känt som ”Tempel of the reclining Buddha”. Wat Po har anor från 1500-talet och är Thailands största tempelkomplex. Här finns tusen Buddhastatyer, övriga statyer, flera tempel och munkbostäder. Detta tempel är mest känt för den gigantiska liggande Buddhan som är 43 meter lång och 15 meter hög. Templet är också känt för att den traditionella thaimassagen som föddes här. Även här försökte vi få våra önskningar uppfyllda på olika sätt. På ett av templen skulle de byta tak och då kunde man mot en donation få en tegelpanna, som skulle vara en del av det nya taket, och skriva något på den. Inne hos den vilande Buddhan kunde man köpa en skål med småpengar. Dessa skulle man sedan lägga en och en i 108 olika bronsskålar som symboliserar Buddhas 108 goda egenskaper.
Efter att ha besökt Grand Palace och Wat Po gick vi bort till floden och tog Chao Phraya express fyra stationer uppåt floden tills vi kom till bryggan närmast Khao San Road. Khao San Road är förmodligen den mest kända backpackergatan i världen och även om vi nu valde att inte bo där så kan det ju vara roligt att se om man inte varit där eftersom den är så pass (ö)känd. Malin bodde här vid ett besök i Bangkok för tre år sedan och gatan var sig lik; budgethotell, barer, reseagenter och ställen som säljer piratkopior och annat junk så långt ögat når. Martin var inte imponerad av Khao San Rd. Här åt vi en dock en god chicken cashew och drack en Chang. Sedan var det dags att bege sig hemåt för att hinna slappa lite vid hotellets takpool och jacuzzi innan solen gick ner.
På kvällen hade vi tänkt besöka Sirocco Bar på 64 våningen på Lebua Hotel. När vi kom dit hade vi dock inte klätt oss helt enligt dresscoden, så vi får göra ett nytt försök imorgon. Istället åkte vi tillbaka till området Sukhumvit där vi bor och käkade. Sedan promenerade vi runt lite och gick då förbi Soi Cowboy som är en lite smal gatstump parallellt med Sukhumvit Road och ett av Bangkoks mest kända Red Light districts. Här ligger gogo-barerna på rad och tjejerna utanför försöker ihärdigt att ragga kunder. Många ensamma män går runt och spanar efter sällskap, men det finns också en del "vanligt folk" (dit vi själva räknar oss:-)) som rör sig i området Vi hittade en sportbar där tog vi en Chang och satt och tittade lite på folkvimlet innan vi gick hem till hotellet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar