Seightseeing - Penang Hill/Kek Lok Si/Georgetown

Idag var så vår första heldag i Georgetown och Penang. Vi hade ett rätt digert schema planerat för dagen, då det finns väldigt mycket här att se. Främst finns här historiska och kulturella sevärdheter, till jämförelse mot Langkawi där det främst är naturen som är sevärdheten. Detta är också det som är det fina med vår resrutt; vi får sol&bad, natur, kultur, historia, religion, samt storstadspuls i en salig blandning. Nog om detta och kvickt tillbaka till dagens begivenheter.

Dagen startade med en promenad ner till Weld Quay där bussterminalen låg. Väl där lokaliserade vi en lokalbuss som skulle ta oss till Stesen Bukit Bendera, varifrån vi ämnade åka bergbana upp till toppen av Penang Hill. Denna tog oss upp 830 meter över havet och väl på plats fick vi en panoramautsikt över Penang, och främst då Georgetown och Penang Bridge. Temperaturen uppe på Penang Hill är 3-5 grader svalare än vad den är nere vid kusten. Uppe på toppen fanns också ett trevligt hinduistiskt tempel, samt en moské.

 Åker bergbana

 

 Utsikt från Penang Hill

När vi var nöjda här tänkte vi att vi skulle promenera till nästa sevärdhet, då den inte var särskilt långt bort. På vägen tänkte vi att vi även skulle passa på att äta lite lunch. Då vi dock nu befanns oss utanför stadens centrum fanns det inga turistanpassade restauranger att tala om, varvid vi bestämde oss för att slå oss ner vid ett lokalt ställe. Då vi ändå utmanade ödet kändes det som vi kunde löpa hela linan ut och valde båda rätter innehållande några gamla räkor som säkert legat framme i solen hela förmiddagen. Allt gick dock bra och maten var helt ok.

Vårt nästa mål för dagen blev så ett buddistiskt tempel vid namn Kek Lok Si Temple, ”The Temple of Supreme Bliss”. Detta ligger vid en förort vid namn Air Itam, och ligger som tidigare nämnts mycket nära Stesen Bukit Bendera, varifrån bergbanan avgick. Tempelområdet slingrar sig upp längs berget bredvid Penang Hill. Templets konstruktion inleddes i slutet av 1800-talet och det är idag Sydostasiens största tempel. Detta går inte nog understryka, templet var enormt och det kändes som att tempelområdet aldrig tog slut.

Efter varje enskilt tempel på området leddes man via gångar, passager, hallar och gårdar vidare till nästa tempel. Templet växer fortfarande och nya tillskott till tempelområdet kommer löpande. Den enda nackdelen, men samtidigt det som gör att templet kan fortsätta växa, är att det är hårt kommersialiserat, och souvenirer och olika sätt att be till gudarna såldes överallt, vare sig det rörde sig om rökelser, ljus, önske-band eller annat.

En av de mest iögonfallande detaljerna i templet är alla kinesiska lyktor som hänger i taken. Dessa är numrerade och vi såg nummer upp till 39.000, men det fanns säkert ännu flera. Vi tror att man får köpa in sig på en lykta inför kinesiska nyåret (som ju gick av stapeln för precis en vecka sedan) och sedan skriver man på en vidhängande etikett vad man önskar sig inför året. Sedan hängs dessa upp i templet och förhoppningsvis slår dina drömmar in.

Slutligen kom vi så fram till en mindre bergbana som tog oss upp till toppen av tempelområdet. Där fanns så en 30 meter hög bronsstaty av bodhisattvan Kuan Yin, ”The Goddess of Mercy”. Härifrån hade man också en fin utsikt över Penang, mot ostkusten och Georgetown. Både Martin och Malin fann hela tempelområdet vara helt fantastiskt, såväl till hur mäktiga alla byggnader och tempel var, som till hur rogivande och mäktigt det var att befinna sig inom tempelområdets väggar. Detta gjorde att vi spenderade mycket längre tid här än vad som kanske initialt var avsatt i vår planering för dagen, varför viss omplanering var tvungen för resterande tid av eftermiddagen.

Vi valde därför att efter detta ta bussen tillbaka till Georgetown, då det här finns massa intressanta platser att besöka inne i staden. Först gick vi till ett gammalt klanhus tillhörande klanen Khoo, kallat Khoo Kongsi. Detta var en stark kinesisk klan under 1800-talet i Georgetown, men klanen är fortfarande aktiv i dagens Georgetown. Det ursprungliga klankomplexet brann ner i slutat av 1800-talet, men en mindre version byggdes upp igen 1902. De två huvudbyggnaderna var rätt små, särskilt efter att innan ha besökt Kek lok Si, men utsmyckningen och byggnadernas prakt var oslagbar.

Efter detta besök nere i Chinatown promenerade vi genom Little India upp mot Georgetowns nordöstra spets. Här ligger nämligen den stjärnformade fästningen Fort Cornwallis. Detta är den fästning som Francis Light lät uppföra då han tog ön i besittning år 1786. Fästningen i sig var kanske inte så mycket att se, men det kändes ändå lite som ett måste-besök. Lite som att man ”måste” se Eiffeltornet när man är i Paris.

Efter detta var det två par trötta ben som spatserade iväg till en pub längs huvudgatan Paneng Road, för att släcka törsten med en stor kall Tiger och lite jordnötter med skal. På baren fanns det wifi och när mailen tankades ner blev Malin varse om att en rörmokare behövs för att se över läckande vattenledningar i köket hemma i lägenheten, vilket var nyheter som gjorde det svårt att fokusera på ölen så här på eftermiddagen. Efter lite mail och sms hit och dit verkar det dock som att handlingskraftiga och fantastiska vännen Cissi kan hjälpa till att styra upp så detta löser sig. Håll tummarna! Samtidigt började det regna så det var ingen större idé att vara kvar och ta en öl och dessutom hägrade en dusch efter en dag på stan i 35 gradig värme och betydande luftfuktighet.

Snart är det dags att ge sig ut och hitta lite middag.

Penang - The Pearl of the Orient

Idag var det dags att checka ut från Langura hotell i Pantai Chenang och lämna Langkawi för ön Penang. Vi började återigen dagen med en strandpromenad och en burk kall nescafé. Tillbaka på hotellet var det dags att packa ihop sina saker och snygga till sig och vara klar till 12.00 då utcheckning skulle ske.

Direkt efter det tog vi en taxi till Kuah (där vi en gång tidigare varit på nattmarknad) och till färjeterminalen där. Båten skulle gå 14.30 så vi hade gott om tid på oss. Efter biljettinköp var det dags att käka något eftersom vi inte gjort det tidigare under dagen. Det blev som så många gånger tidigare fried rice med kyckling och till det färskpressad juice.

Ungefär en halvtimme innan avgång fick vi gå ombord på färjan. Inne på båten var det svinkallt då de dragit på ACn på max, och innan vi lämnat hamnen fick man inte gå ut och sitta på däck. Så om vi är förkylda imorgon vet vi vad det beror på. När båten lämnat land fick man dock gå ut på övre däck och där blev vi kvar hela resan, ända tills båten skulle in mot land igen och man var tvungen att gå in och sätta sig. Totalt tog resan två timmar och 45 min.

Penang är en liten ö, ca 2 mil bred och 3 mil lång, 110 kilometer söder om Langkawi och ligger således mellan Andaman See och Melaka Straits. Denna mycket strategiska lokalisering gör att ön har en lång och intressant historik. Huvudstaden heter Georgetown, och är en skapelse av brittisk imperialism. Staden grundades av kapten Francis Light 1786 och är döpt efter den brittiska kungen George III. En stor del av den gamla stadskärnan finns fortfarande kvar, närmare bestämt över 12000 hus, vilket gjort att Georgetown 2008 kom med på Unescos Världsarvlista. Idag bor det cirka 1,3 miljoner människor i "metropolitan area", vilket gör Georgetown till Malaysias näst största stad. I dagens Georgetown finner man en salig blandning av gammal bebyggelse och ny bebyggelse, samt av västerländsk och asiatisk kultur.  Den absolut största folkgruppen i Georgetown är dock av kinesiskt ursprung, då dessa emigrerade hit under det brittiska styret.


Visa större karta

Vi tog taxi till hotellet Bayview Hotel som har ett perfekt läge mitt i staden och fantastisk utsikt över havet. Efter incheckning gick vi ut direkt för att titta på omgivningarna och vi gick runt i både Chinatown och Little India. Penang verkar otroligt mångkulturellt och på ett par hundra meter hann vi se ett hinduiskt tempel, en moské och flera kineskiska tempel som samsas i stort sett bredvid varandra.

Chinatown var ganska öde och igenbommat då det verkar som att de flesta kineser rest ”hem” för att fira kinesiskt nyår. I Little India var det dock mer människor ute i svängen. Efter diverse letande hittade vi ett ställe att käka på och sedan gick vi hem för att samla krafter inför morgondagens sightseeing. Vi får återkomma med mera intryck då när vi utforskat staden lite närmare.

 

På återhörande
M&M

Strandhäng på Pantai Cenang

Denna dag fortsatte så även på eftermiddagen i lugnets tecken, där vi ömsom låg och solade, ömsom låg i vattnet och svalkade oss, samt även stundom svalkade oss med diverse kylda vätskor vid tillfällen då vattnet allena inte hjälpte. Självklart fick även det traditionella strandpromenerandet sitt givna utrymme under dagen.
 

Kvällen inleddes på en strandbar vi varit på varje kväll under vår vistelse här. Tanken var att vi skulle titta på solnedgången här en sista gång innan vi far vidare mot nya äventyr. Tyvärr blev det rätt mulet, vilket gjorde att solnedgången inte blev så fin som den varit tidigare dagar. Till detta kom det även en liten regnskur för första gången under kvällen. Det var inga större problem, då det bara innebar att vi fick beställa ytterligare en ”Tiger” innan vi gick vidare mot kvällens restaurang, vilket blev en restaurang specialiserad på tigerräkor och humrar. Självklart bestämde vi oss för att beställa varsin grillad hummer. Nu talar vi heller inte om några svenska små stackare till humrar, utan det var rejäla humrar som vägde 800 gram stycket. Både Malin och Martin tyckte dessa var ytterst delikata och hade inga problem att äta tills endast skalet var kvar.

I och med denna kväll är nu vår vistelse på Langkawi slut, då vi i morgon eftermiddag far vidare mot Penang. För att sammanfatta våra intryck instämmer såväl Martin som Malin i att denna ö är en helt fantastisk plats för en tids utforskande och sol&badande. Har ni tänkt åka till Thailand den närmaste tiden så skit i det och åk hit istället. Mycket bättre! Stor Facebooktumme på Langkawi således!

Hello! Langkawi! I love You...



På återhörande från Penang
M&M

Dagens Att-göra-lista

Efter ett fullspäckat schema på Langkawi de senaste dagarna bestämde vi oss så för att ta det lungt på stranden denna sista heldag vi spenderar här. Vi har ju trots allt inte badat på "vår" strand en enda gång ännu.

I skrivande stund, klockan 11 lokal tid, ligger vi således sedan någon timme tillbaka och njuter på Pantai Cenang. Frukosten avnjöts på en indisk restaurang, som är öppen dygnet runt, sånär som på fredagar mellan 12.00 till 13.30. Lite märkligt med tanke på att utelivet här inte borde kräva dygnet runt öppna restauranger.

Nu är det dock dags att svalka sig lite i det nära nog 30-gradiga havet. Temperaturen i luften ligger stabilt runt 33-34 grader. Tror inte jag behöver kommentera att det är rätt så najs ;)

På återhörande till kvällningen...
M&M

 

Island hopping Langkawi style

Idag var förmiddagen oplanerad så vi började dagen med att ta en promenad längs huvudgatan tills vi kom förbi en utskjutande udde och kunde gå ner på nästa strand Pantai Tengah. Sedan följde vi den till den tog slut, vände sedan och gick tillbaka samma väg. Det var dock ingen längre promenad att tala om, max 4-5 km fram och tillbaka. Efter det var det dags att äta lite och vi stannade till på ett hak på stranden som hade fantastisk mango-shake, men maten var lite sådär.

Eftermiddagen skulle ägnas åt så kallad Island-hopping. Då åker man ut med båt till de mindre öarna några km utanför stranden där vi bor. Den turen som vi gjorde innebar besök på tre öar under fyra timmar. Vi blev upphämtade 14.15 på hotellet av en skruttig minbuss och inte många minuter senare var vi framme vid piren som båten skulle gå ifrån. Vi fick vänta där ett tag innan båten kom och under tiden kunde vi studera våra medpassagerare som var en salig blandning av människor. Alltid lika kul att kolla på folk från olika länder och se vad de har för kläder, matsäck, hur de agerar osv. I vår grupp om ca 20 personer var det fem andra västerlänningar och resten verkade vara kineser, malayer och indier.

Första stoppet var ön Pulaun Dayang Bunting. Direkt när man kommer in till piren så får man dela utrymmet med massor med apor som väntar på att antingen bli matade eller på egen hand attackera personer med plastpåsar i händerna, eftersom de har lärt sig att plastpåsar brukar innehålla mat. Det gäller alltså att inte visa att man har något i händerna och inte stanna upp för länge så de hoppar på dig. När man forcerat aporna promenerar man några minuter tills man kommer till färskvattensjön Tasik Dayang Bunting som ligger på ön.  Sjöns namn skall tydligen betyda ”Den gravida jungfruns sjö” och legenden säger att den som dricker av vattnet/badar i sjön lättare blir gravid. Från sjösidan ser ön ut som en gravid kvinna i horisontalläge.

Här hängde vi en timme och badade i sjön från en stor flytbrygga och tittade på alla mindre simkunniga besökare som plaskade runt i flytväst. Efter detta stopp var det dags att dra vidare mot nästa ö, Pulau Singa Besar,  där vi skulle få se örnar. Örnarna verkar betyda mycket här och Langkawi har fått sitt namn från det malaysiska ordet helang som betyder örn, och sanskritordet kawi som betyder marmor. Denna ö gick vi inte i land på utan vi betraktade örnarna från sjösidan och såg när de fiskade i havet. Fint.

Sista stoppet Pulau Beras Besar, var en helt vanlig strand, inget speciellt,(förutom att det var en paradisstrand i sydostasien då så klart ;), där vi stannade och badade en timme. Även där fanns det apor att titta på för dem som var intresserade.

Dagens Island hopping, samt turen till Kuah.

Visa större karta

Vid kl 18 var vi ”hemma” igen. Efter lite uppfräschning efter dagens strandhäng var det dags för nästa aktivitet. Man åker ju inte på semester för att slappa utan för att uppleva saker, eller hur? Vi tog en taxi kanske två mil in till Kuah, största staden på ön, för att kolla in marknaden som de har där på lördagkvällar.  Det var inte så mycket turister där utan det verkar vara lokalbornas lördagsnöje att spatsera runt och äta från alla stånd som erbjuder mat. Vi var lite förvånade över att ihärdiga försäljare lös med sin frånvaro och ingen jagar dig eller tjatar att du ska köpa saker utan vi kunde gå runt i lugn och ro. Vi testade på några olika rätter som kostade en spottstyver och så här tre timmar senare har vi i alla fall inte blivit magsjuka. Det fanns ingenting vettigt att köpa så när vi ätit det vi kunde tänka oss att prova var det dags att ta en taxi hem.

Morgondagen är än så länge oplanerad. Få se om det "bara" blir strandbesök eller om vi ska klämma in någon aktivitet också. Ikväll är vi rätt trötta efter åtta timmar med sol och badande i 30+ grader, i såväl luft som vatten...

På återhörande...
M&M

Motorcykeläventyr på Langkawi

Efter de vanligt morgonbestyren var det idag dags att hyra vespor för att utforska ön lite på egen hand. Första uthyraren vi gick till krävde MC-kort, men nästa ställe var inte lika noga. För 30 MYR per styck och dygn kvitterade vi ut en varsin vespa. Malin hade inte kört dessa fordon tidigare, men efter lite instruktioner kändes läget under kontroll och det var dags åka mot dagens första stopp som var Langkawis linbana, en av öns största sevärdheter.

Linbanan går i 45 graders vinkel upp till en bergstopp 700 m över havet. Den totala längden är 2,2 km och linbanan öppnades 2003. När man väl kommit upp till toppen kan man sedan beundra utsikten i 360 grader samt spatsera på en svängd bro mellan två bergstoppar. Vid klart väder ser man ända till Thailand. När vi väl kom fram var det väldigt lång kö till linbanan, men kapitalstarka individer kunde köpa sig förbi kön genom att betala extra, vilket vi tyckte det var värt att göra.

 
 Efter detta stopp drog vi vidare mot stranden Tengkorak där tydligenöns locals skall hänga på fritiden. Denna strand var inget spektakulärt, men det var en trevlig avstickare.
Efter ett snabbt kik på öbornas strand åkte vi vidare till det som skall vara öns vackraste strand, Pantai Tanjung Rhu. Detta är i huvudsak en privat strand och två lyxhotell är belägna där och tar upp det mesta av stranden. Allmänheten har dock tillträde till en del. Ett par km innan man åker in på vägen mot stranden är det avspärrat och en vakt har koll på vilka som åker in på området. Det var verkligen fint där. Inte mycket folk alls, klart vatten, vit sand och kalkstensformationer som stack upp ute i vattnet. Vi passade vi på att ta ett dopp och sedan åt vi lunch på en restaurang som i huvudsak utgjordes av plaststolar under en presenning. Maten var dock delikat och det blev chicken satay respektive grillade räkor och juice, cola och kokosnötter som dryck.

Nu började det bli sen eftermiddag och eftersom vi inte ville köra vespa i mörkret var det dags att börja åka hemåt. Lite roligt var det också att längs gatorna och i träden sprang det omkring vilda apfamiljer som var ytterst nyfikna och mycket söta. Titt som tätt fick man även väja för kor som tyckte gatan var en alldeles förträfflig plats att hänga på.

 
Nedan kan ni se en karta som visar dagens utflykt, det blev ca 7,5 mil på vesporna. Trafiken här på ön är ganska lugn, så oroliga föräldrar kan lugnas med att allt gick helt smärtfritt, vad det gäller körningen ;) Vi kom tillbaka till byn där vi bor i tid för att inte missa kvällens solnedgång och eftersom det var fredag byttes AW ut mot AV (After Vacation) dvs Tiger-beer på stranden istället för Norrlands Guld på M5. 



Visa större karta

På återhörande
M&M

 
Visa större karta

Semestern inledd - Langkawi, Malaysia

Idag började äntligen den gemensamma semestern på allvar och det var dags att resa till första destinationen Langkawi, en ö i norra Malaysia som ligger nära gränsen till Thailand och en timmes flygtur från Kuala Lumpur.

Frukost var snabbt avklarat. Hotellet Concorde Inn som är halalcertifierat och muslimskt, erbjöd en rätt ok frukostbuffé där bacon och andra produkter av gris saknades, men det fanns tillräckligt mycket av annat för att vi skulle bli mätta och belåtna.

Utcheckning var snabbt avklarat och kl 10 satt vi i hotellets shuttlebus till Kuala Lumpur International Airport, KLIA. Därifrån tog vi en annan buss till LCCT (Low Cost Carrier Terminal) som Air Asia flyger ifrån. Den bussresan var ett kapitel för sig när det gäller kaos och oeffektivitet, då trettio ryssar skulle på samtidigt och det inte fanns något bagageutrymme utan alla vi passagerare skulle ha in våra resväskor och annat i bussen. Någon slags bussanställd fanns ombord för att dirigera passagerarna till sina platser, samt ta betalt, men han var nog full på jobbet för rörigt var bara förnamnet. Annars är det mesta ganska uppstyrt och välorganiserat här i Malaysia så denna bussresa överraskade lite. Vi var redan incheckade och behövde bara droppa våra väskor innan det var dags att gå till gaten och vänta på att få gå ombord.

Den korta flygresan upp till Langkawi var stillsam och behaglig utan turbulens, men när piloten meddelade att vi gick in för landning kom vi snabbt in väldigt lågt över öppet vatten och det kändes som att vi var farligt nära vattenytan och var på väg att landa där istället.  Många minuter flög vi så och ön såg man oroväckande långt borta i fjärran. Malin satt på helspänn, men oron var obefogad och allt var i sin ordning och 10 min senare kunde vi landa på Langkawis flygplats.
När vi tagit oss med taxi till Pantai Cenang där vi skall bo var det fortfarande för tidigt för att checka in, så vi gick till ett ställe och käkade lunch. Notan för det gick på 58 MYR, ca 140 spänn för två huvudrätter med ris till, fyra öl och två färskpressade juice – som hittat.

Eftermiddagen har vi tillbringat på stranden med lite solande, promenad och en öl i solnedgången. Stranden är fantastiskt fin och solen går ner i havet rakt utanför, så man kan sitta med sand mellan tårna och njuta av utsikten.

Nu har vi inte varit här så många timmar ännu, men det känns redan som att vi kan rekommendera detta ställe till alla som vill ha en vacker strand, mysfaktor och billiga priser men vill slippa ihärdiga strandförsäljare, massageerbjudanden och tonvis med svenskar och andra semesterfyllon. De flesta turisterna här verkar vara inhemska semesterfiraren och kineser som firar kinesiskt nyår.

Imorgon ska vi försöka hyra vespor och utforska ön lite närmare.

Manana
M&M



Visa större karta

Mot Kuala Lumpur!

Efter lång väntan kom jag så iväg mot Kuala Lumpur. Inget speciellt med det, men flygresan mellan Peking och Kuala Lumpur v ar nog den märkligaste jag varit med om varför det ändå föräras ett eget inlägg.


Till skillnad mot flygningen mellan Stockholm och Peking var nu planet fullsatt. Förutom mig var det en annan västerlänning med på denna flight. Det märkliga med denna flight var beteendet i kabinen. I princip alla for omkring som myror i gångarna under hela flygningen. Vid tillfällen var säkert 30-40% av planet uppe och sprang samtidigt. Stod de inte i toalettkön, eller stod och snicksnackade med andra passagerare så sysslande de med gymnastiska övningar. Jag satt vid gången och fick nog resa på mig minst tio gånger för att släppa fram de två som satt innanför mig på raden. Vet inte riktigt om man ska se detta som ett fantastiskt socialt beteende eller om det bara är konstigt, får kontemplera lite över det...



Nu har jag dock kommit fram och Malin stod och väntade vid ankomsthallen när jag kom, en glad syn efter 26 timmar på resande fot. Klockan är nu halvtre och det är hög tid att gå och lägga sig, då vi i morgon flyger vidare mot Langkawi...

På återhörande...
M&M

Väntan i Kuala Lumpur

Sådärja, jag lyckades logga in på bloggen och skall nu försöka bidra lite till innehållet genom att författa mitt första inlägg.  

Igår kom jag fram till KL efter en elva timmars långtråkig flygning från Christchurch, Nya Zeeland. Om någon inte läst resebloggen  från veckorna där och är intresserad, så finns den här. 

Jag flög med lågbudgetbolaget Air Asia och då finns det så klart inga monitorer att fördriva tiden med så det var bara att försöka roa sig med sin egen dator så länge batteriet räckte, vilket inte var länge. Resten av tiden var alternativen  läsa eller sova, varav det sistnämnda inte var det lättaste då jag satt bredvid en man och hans lilla treåriga son, och barnet låg och sov på sätet bredvid mitt och sparkade titt som tätt till mig i sömnen.

När jag landat och kl var 23 lokal tid och 04 Nya Zeelandtid i mitt huvud, gick det i alla fall snabbt att få ut väskan och hitta en taxi till hotellet. Hotellet ifråga ligger tre minuters bilväg från Kuala Lumpur International Airport, KLIA. Dock var det inte till KLIA som jag anlände utan till LCCT (Low Cost Carrier Terminal) som Air Asia flyger till. Den terminalen ligger ca 20 km från huvudterminalen så jag fick alltså åka lite längre. Martins flyg landar dock på KLIA och därifrån erbjuder hotellet en gratis shuttle bus. Smidigt värre.

Jag trodde inte att det skulle vara något problem att sova länge idag, men jag vaknade redan 06 efter bara fem timmars sömn. Sedan dess har tiden gått otroligt långsamt och jag har försökt fördriva dagen med att hänga vid poolområdet, jaga adapter att låna (min egen multiadapter fungerade tyvärr inte här) och att dra ut på frukost och middag extra länge och titta på människor i restaurangen. Vissa kanske undrar varför jag inte åkte in till stan, men det är nästan 60 km till KL-City och jag och Martin var ju där för nästan precis ett år sedan, så det kändes inte som att det var värt besväret.

När jag satt och tryckte i mig resans första men inte sista fried rice så funderade jag på om jag skulle kunna resa helt ensam, vilket jag aldrig egentligen gjort om man inte räknar ett par längre språkkurser jag gjorde i tjugoårsåldern då man flyttade till ett annat land under några månader. Jag kom fram till att visst skulle det gå, om man inte hade något alternativ, men det är så mycket roligare att dela en upplevelse med någon. Efter att ha haft sällskap nästan dygnet runt i fyra veckor i Sydney och Nya Zeeland har jag verkligen saknat någon att prata med idag. Dock behöver jag ju inte hänga själv så länge till för nu är det bara 2,5 timme tills Martins flyg kommer.

Idag på dagen har det varit sol och 35 grader varmt, men för en knapp timme sedan bröt det ut ett oväder utan dess like. Regnet står som spön i backen och det åskar och blixtrar samtidigt men förhoppningsvis är det ett kort och intensivt oväder som det ju ofta är på dessa breddgrader. Jag hoppas också att det inte medför några förseningar eller fara för flygtrafiken, men jag tror inte det för jag hör plan starta och landa hela tiden. 

Redan imorgon 12.30 är det take off  till Langkawi. Nya Zeeland bjöd ju inte på mycket till värme och strandhäng och Martin kommer ju från ett vintrigt Stockholm så det blir härligt med lite sol och bad närmaste dagarna. Dock tror jag att vi kommer att göra ganska mycket saker också och tillbringa en mindre del av tiden på stranden.

Nu ska jag gå till receptionen och höra vilken shuttle bus jag kan ta till flygplatsen så jag kan möta Martin när han kommer. På återhörande.

Fast på Beijing International Airport

Första delsträckan mellan Stockholm och Peking är nu avklarad, det stora abret är dock att det är sex timmars väntan innan nästa flyg till Kuala Lumpur går.

En rolig sak med flygningen var att planet i princip var tomt, åtminstone sett till dess storlek. Jag skulle uppskatta att vi var 50-60 personer som flög. Hela mittenraden, med fem säten i bredd, var tom i hela planets längd, så ville man ta en horisontell tupplur var det inga större problem. Orsaken till detta antar jag är att kineserna nu firar nyår, vilket innebär att inga kineser reser för tillfället. Nästan alla i planet verkade vara svenskar på väg till Thailand.

I brist på annat tänkte jag så att jag kunde tipsa om en riktigt bra film - Drive. Storyn är görbra, ljussättning, klippning och soundtracket likaså, och Ryan Gosling gör en riktigt bra prestation som filmens (anti)hjälte. Bästa filmen på länge..



På återhörande från Kuala Lumpur...
M(tyvärr ännu utan)&M

OOF - Out of Office!

Så var det äntligen dags att lämna mörkret och kylan för en tid. Skrivbordet är rensat, autoreply inlagd i mail-klienten, och hjälp med post och vattning fixad (tack Louise). I morgon tisdag flyger jag ner till Kuala Lumpur för att där möta upp Malin på onsdag kväll. Malin reser från Nya Zeeland och anländer redan i morgon kväll, lokal tid. I skrivande stund arbetar undertecknad med att ställa om till semestermood, vilket innebär att en kall vardags-pilling nu avnjuts för att starta semesterkänslan, and let me tell you, it feels nice...

På återhörande från sydligare breddgrader... 

M&M 

Visa MartinOchMalinsSydostasien2012 på en större karta

Resrutt - Martin & Malins Sydostasien 2012

Efter visst kontemplerande har så den tänkta resrutten blivit färdigställd. Inga färdmedel eller hotell är dock bokade för de tre veckor som kommer spenderas i Vietnam, men vi har dock en rätt hyfsad uppfattning om vad vi vill se och uppleva. Vädret och de platser vi besöker får dock till viss mån diktera hur tiden inom Vietnam spenderas.

Resrutten som vi tänkt oss är dock så som följer;
Från Kuala Lumpur flyger vi till den Malaysiska ön Langkawi den 26/1. Därefter tar vi en båt ner till ön Penang. Totalt spenderar vi åtta dagar i Malaysia på dessa båda öar. Därefter flyger vi vidare till Hanoi. Förutom Hanoi besöker vi även Halong Bay under vår tid i norra Vietnam. Efter detta flyger vi ner till mellersta Vietnam, där vårt mål är att upptäcka Hue och Hoi An. Sedan tar vi oss vidare söderut till Nha Trang. Slutligen flyger vi ner till Saigon i södra Vietnam, där vi även spenderar tid i Mekong deltat. Efter tre veckor i Vietnam flyger vi vidare till Kambodja och Siem Reap. Där utforskar vi Angkor Wat och dess närområde under fyra dagar. Slutligen flyger vi till Thailands huvudstad Bangkok där vi spenderar våra sista fyra dagar. Hemresan från Bangkok sker 2/3.

Detta är som sagt vår planerade resrutt, men vissa avvikelser kan, och kommer säkert, ske. Vart vi de facto reser får vi presentera här i bloggen vartefter det sker..

På återhörande...
M&M


Visa MartinOchMalinsSydostasien2012 på en större karta

Prolog - Martin & Malins Sydostasien 2011

En kulen höstdag 2010 satt såväl jag som Malin på restaurang M5 och drömde oss bort mot sydligare breddgrader. Vi bestämde oss därför för att resa iväg tillsammans och i januari 2011 gick flyget söderöver. Vårt mål var sydostasien, men då vi båda två spenderat mycket tid i Thailand tidigare, valde vi att vid denna resa exkludera detta land helt och istället koncentrara oss på länderna längre söderut. Vi flög därför först till Singapore, varefter vi reste vidare till den Indonesiska ön Bali. Resan avslutades så i Malaysia och Kuala Lumpur.

 

Sommaren 2011 bestämde vi oss för att göra en ny resa i sydostasien under vintern 2012. Under hösten 2011 reste jag ner till Thailand, där Koh Samui, Koh Phangan och Koh Tao utforskades, varför mitt intresse för Thailand inte var särskilt stort inför denna resa heller. Efter visst diskuterande kom vi så fram till en rutt för resan, i vilken vi skulle få möjlighet att upptäcka resterande länder i sydostasien.

Bloggen Martin & Malins Sydostasien 2012 börjar således där vi avslutade vår första resa, nämligen i Malaysias Kuala Lumpur. Där träffas vi 25/1. Jag åker dit från Stockholm och Malin kommer dit från Nya Zeeland, där hon rest runt under en månads tid innan vår gemensamma resa inleds. Hennes Nya Zeeland-äventyr återfinns i denna blogg.

Återkommer med tänkt resrutt för Martin & Malins Sydostasien 2012
M&M


Visa MartinOchMalinsSydostasien2012 på en större karta

Till världen kommen...

Så vart en ny reseblogg till världen kommen.

Bloggen är väl egentligen främst tänkt att användas som en digital resejournal för eget intresse, men finns det fler som är intresserade av att läsa vad som händer under resan,
26/1 - 2/3 2012, och kanske få lite egen inspiration är det ju bara roligt och därav tänkte jag att man kunde skriva den i bloggformat.

Skriver man en resedagbok i pappersform har jag även vis av erfarenhet upptäckt att dessa skrivna blad alltid kommer bort på ett eller annat sätt, varför det även av den anledningen känns bättre att skriva journalen i digitalt format.

Vidare säger man ju ofta att en bild är värd mer än tusen ord, men när det kommer till redogörelse av vad man upplever under en resa kan fotografier aldrig ersätta det skrivna ordet fullt ut.

Om det nu är så att någon hittar in till bloggen och orkar läsa sig igenom ett helt inlägg, glöm inte att lämna en kommentar!

På återhörande!
M&M


Visa MartinOchMalinsSydostasien2012 på en större karta